Flagga för Gränsmarken Posen-Västpreussen (preussisk provins)

Gränsmarken Posen-Västpreussen var ett barn av Versaillesfreden. När huvuddelen av provinserna Posen och Västpreussen 1920 tillföll den återuppståndna polska staten återstod för Tyskland bara spillror: en smal remsa längs Posens västra kant och kretsarna kring Schneidemühl och Deutsch Krone. De förvaltades först provisoriskt och sammanfördes 1922 till en egen provins med Schneidemühl — dagens Piła — som huvudstad. På omkring 7 700 kvadratkilometer bodde knappt 330 000 människor; gränsmarken förblev lantlig, fattig och avskuren från sina gamla ekonomiska centra. År 1938 upplöstes den åter och delades mellan Pommern, Brandenburg och Schlesien. Dess område hör i dag nästan helt till Polen.

Betydelse

Flaggan är inte randig utan rutad: sex lika stora fält i två kolumner och tre rader växlar mellan svart och vitt, och mönstret börjar med svart högst upp vid stången. Svart och vitt är Preussens färger, och i dessa färger förde också provinserna Posen och Västpreussen sina flaggor — av deras kvarvarande tyska rester bildades gränsmarken. Rutmönstret skiljer den samtidigt från de övriga preussiska provinsflaggorna, som nästan alla består av två eller tre vågräta fält. Flaggan bär inget märke, bara de sex fälten. Provinsen hade ett eget vapen; framställningar som placerar det på fälten motsvarar inte den officiella versionen — de tecknen kommer från vapnet och hör hemma där.