Flagga för Övre Schlesien (preussisk provins)

Övre Schlesien skildes 1919 från provinsen Schlesien och blev en egen preussisk provins med Oppeln som huvudstad. Knappt hade den bildats förrän den blev omstridd: folkomröstningen 1921 och tre polska uppror slutade med att det östra industriområdet 1922 tillföll Polen, medan västern förblev tysk med städerna Oppeln, Beuthen, Gleiwitz och Hindenburg. Även denna rest hörde med stenkol, zink och stål till Europas största industridistrikt, medan norr kring Kreuzburg förblev jordbruksbygd. Befolkningen var tvåspråkig, tysk och polsk, och just därav uppstod striden om gränsen. År 1938 återförenades provinsen med Nedre Schlesien och skildes av på nytt 1941. Efter 1945 tillföll hela Övre Schlesien Polen.

Betydelse

Flaggan visar två lika breda vågräta fält, gult överst och blått underst, och mitt på dem provinsens vapensköld: på blå botten den gyllene örnen och under den bergsjärn och slägga, gruvdriftens tecken. De två fälten kommer ur samma vapen — guldet blev gult och sköldens blå den nedre randen. Färgerna skiljer Övre Schlesien tydligt från Nedre Schlesien, som förde vitt och gult, fastän båda kom ur samma provins. Vanligen skilde man den enkla versionen med de två fälten, som tjänade som borgerlig flagga, från den här visade med vapnet, som var myndigheternas tjänsteflagga.