Flagga för Schleswig-Holstein (preussisk provins)

Schleswig-Holstein blev preussiskt sedan två krig förts om hertigdömena: 1864 tog Preussen och Österrike dem från Danmark, och 1866 gick Preussen segrande ur striden med sin forna bundsförvant. År 1867 bildade Schleswig, Holstein och — tillfogat 1876 — Lauenburg provinsen Schleswig-Holstein. Provinsförvaltningen satt först i staden Schleswig, senare i Kiel, som med den kejserliga örlogshamnen och varven växte till landsdelens största stad; 1895 öppnades Kielkanalen. Efter folkomröstningen 1920 tillföll Nordschleswig Danmark, medan den danska minoriteten söder om den nya gränsen blev kvar. År 1946 blev provinsen förbundslandet Schleswig-Holstein.

Betydelse

Flaggan visar tre vågräta fält: blått, vitt, rött. Färgerna kommer från de båda hertigdömenas vapen — blått från Schleswigs två lejon, vitt och rött från Holsteins silverfärgade nässelblad på röd botten. Som blått-vitt-rött blev de under resningen 1848 tecknet för den rörelse som ville se Schleswig och Holstein hållna samman och lösgjorda från Danmark; den preussiska provinsen förde dem sedan vidare. Flaggan själv bär inget tecken, bara de tre fälten. Det finns även framställningar med vapenskölden på fälten; det var inte provinsflaggans officiella version — lejon och nässelblad hör hemma i vapnet, ur vilket här endast färgerna hämtades.