Flagga för Nedre Schlesien (preussisk provins)

Nedre Schlesien var en egen preussisk provins från 1919 till 1938 och på nytt från 1941 till 1945. Den uppstod när den stora provinsen Schlesien delades efter första världskriget: det industriella öster skildes av som Övre Schlesien, medan den västra och större delen blev kvar som Nedre Schlesien, med Breslau som huvudstad och regeringsområdena Breslau och Liegnitz. Landet levde av jordbruket på den schlesiska slätten, av vävnaden vid foten av Jätte- och Ugglebergen och av brunkolet kring Görlitz; med mer än 600 000 invånare var Breslau en av rikets största städer. År 1938 återförenades de båda halvorna till provinsen Schlesien och skildes åt igen 1941. Efter 1945 tillföll Nedre Schlesien så gott som helt Polen; väster om Neisse blev bara en smal remsa kring Görlitz kvar hos Tyskland.

Betydelse

Flaggan visar två lika breda vågräta fält, vitt överst och gult underst, och mitt på dem provinsens vapensköld: den svarta schlesiska örnen med silverhalvmånen på gyllene botten. De två fälten är hämtade just ur det vapnet — silvret blev vitt, guldet blev gult. Det är samma färger som den odelade provinsen Schlesien redan förde och som Nedre Schlesien övertog som dess större efterföljare. Vanligen skilde man den enkla versionen med de två fälten, som tjänade som borgerlig flagga, från den här visade med vapnet, som var myndigheternas tjänsteflagga.