Flagga för Hohenzollern (preussisk provins)

Hohenzollern var den minsta och egendomligaste av Preussens provinser: omkring 1 100 kvadratkilometer mitt i södra Tyskland, inneslutna av Württemberg och Baden, mer än 500 kilometer från Berlin. Den uppstod 1850, sedan furstarna av Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen abdikerat under revolutionsåret 1848 och överlämnat sina länder till den preussiske kungen — deras egen frände, för huset Hohenzollern härstammar härifrån. Förvaltningssäte var Sigmaringen. Provinsen förblev lantlig, katolsk och fattig på industri, en preussisk främmande kropp i schwabisk omgivning. År 1946 uppgick området i Württemberg-Hohenzollern och tillhör sedan 1952 Baden-Württemberg.

Betydelse

Flaggan visar två vågräta fält av lika bredd: vitt överst, svart underst. Det är stamfärgerna för huset Hohenzollern, som har detta landskap att tacka för sitt namn och som härifrån steg upp till Preussens kungahus och Tysklands kejsardynasti. Preussen som stat förde samma par — men i omvänd ordning, svart över vitt. Den lilla stamprovinsen behöll alltså den äldre ordningen. Flaggan bär inget märke, bara de två fälten. Hohenzollrarnas vapen med den i silver och svart kvadrerade skölden hör hemma i heraldiken; framställningar som placerar det på fälten motsvarar inte den officiella versionen.