Flagga för Tibet
Bakgrundskunskap
Tibets flagga, även kallad snölejonsflaggan, visar i mitten ett vitt snöklätt berg, och över dess topp går en gyllene sol upp. Från solen löper tolv strålar ut mot kanterna, omväxlande sex röda och sex mörkblå. Framför berget står två vita snölejon med turkos man vända mot varandra. Tillsammans håller de upp en flammande trefärgad juvel, och mellan dem ligger en tvåfärgad, virvelformad juvel. En guldgul bård ramar in flaggan på tre sidor: upptill, nedtill och vid stångsidan. Den fjärde sidan lämnas öppen. De vanliga proportionerna är 5:8.
Den tibetanska exilregeringen förklarar symbolerna så här: snöberget står för Tibet, landet som omges av snöklädda berg. De sex röda strålarna påminner om det tibetanska folkets sex ursprungliga stammar, och rött och mörkblått tillsammans syftar på landets två skyddsgudar. Solen betyder frihet, lycka och välstånd för alla människor i Tibet. Snölejonen förkroppsligar oräddhet och enheten mellan andligt och världsligt liv. Den trefärgade juvelen står för buddhismens tre juveler – Buddha, hans lära (dharma) och gemenskapen (sangha) – och den virvelformade juvelen för självdisciplin och rätt handlande. Den guldgula bården symboliserar spridningen av Buddhas lära, och den öppna sidan öppenheten för annat tänkande.
Enligt tibetansk tradition förde de tibetanska kungarnas arméer baner med snölejon redan på 600-talet. Sin nuvarande form fick flaggan 1916 under den trettonde Dalai lama, som förde samman de olika militära baneren till en enda flagga. Den japanske munken Aoki Bunkyō, som då bodde i Lhasa, sägs ha medverkat i utformningen. Fram till 1951 var den flagga för det i praktiken självständiga Tibet; 1947 hängde den vid konferensen Asian Relations Conference i New Delhi bredvid andra asiatiska länders flaggor. Efter de kinesiska truppernas intåg 1950–1951 och upproret i mars 1959, då den fjortonde Dalai lama flydde till Indien, förbjöds den i Folkrepubliken Kina.
I dag är den flagga för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala i norra Indien och världen över ett tecken på tibetansk identitet och på önskan om självbestämmande. Kina betraktar den som ett tidigare militärt baner och som en symbol för separatism; den som visar den i Tibet riskerar straff. Varje år den 10 mars, årsdagen av upproret 1959, hissar städer och kommuner i många länder flaggan. I Tyskland deltar sedan 1996 flera hundra rådhus varje år i aktionen ”Flagge zeigen für Tibet” (”Visa flaggan för Tibet”).
Upptäck något nytt
Slumpmässiga flaggor från vår stora flaggdatabas. Låt oss överraska dig.