Flagga för Östpreussen (preussisk provins)

Östpreussen var Preussens nordostligaste provins och tillika det land som gav hela staten dess namn. På de baltiska pruzzernas område byggde Tyska orden på 1200-talet sin stat; 1525 blev den hertigdömet Preussen, som 1618 tillföll Hohenzollrarna i Brandenburg. År 1701 kröntes Fredrik III i Königsberg till kung i Preussen — därifrån kommer kungatiteln. Som egen provins fanns Östpreussen från 1773 till 1829 och åter från 1878 till 1945; däremellan var det förenat med Västpreussen i provinsen Preussen. Huvudstad förblev Königsberg. Efter 1919 skar den polska korridoren av provinsen från det övriga Tyska riket och gjorde den till en exklav. Dess historia slutade 1945: norr tillföll Sovjetunionen och utgör i dag Kaliningrad oblast, söder Polen och Memelområdet Litauen.

Betydelse

Flaggan har två vågräta fält av samma höjd: svart överst, vitt underst. Det är Preussens egna färger — i denna provins ingen slump, för Östpreussen gav staten dess namn och bar dess färgpar. Svart och vitt går tillbaka på Tyska orden, som härskade här från 1200-talet under ett svart kors på vitt; ur det tecknet växte de preussiska färgerna. Som hos alla preussiska provinser förblir flaggan utan prydnad: två fält, utan vapen eller emblem. Den svarta örn man förknippar med Östpreussen hör till vapnet, inte till flaggan. Ändå förekommer framställningar som lägger vapendjuret på fälten — de kommer från heraldiken och var aldrig den officiella versionen.