Flagga för Jugoslavien

Jugoslaviens flagga har tre vågräta fält i blått, vitt och rött med en stor röd stjärna i mitten, kantad med guld. Trikoloren går tillbaka på den slaviska kongressen i Prag 1848 och stod för sydslavernas enhet; den femuddiga stjärnan tillkom 1945 med Titos folkbefrielserörelse. I denna form vajade flaggan från 1946 till 1992 över Socialistiska federativa republiken Jugoslavien och dess sex delrepubliker.

Betydelse

Blått, vitt och rött är de panslaviska färgerna, valda i Prag 1848 som tecken på samhörighet mellan alla slaviska folk, med den ryska flaggan som förebild. I Jugoslavien stod de för föreningen av serber, kroater, slovener, makedonier, montenegriner och bosnier i en enda stat. Den röda stjärnan i mitten, med guldkant, var partisanernas och senare kommunistpartiets tecken. Den är medvetet så stor att den sträcker sig ut över alla tre fälten: den nya ordningen skulle välva sig lika över alla folk. När staten föll samman 1992 försvann stjärnan ur efterföljarrepublikernas flaggor.

Hymn

Jugoslaviens nationalsång var ”Hej, Slaveni”. Texten skrevs i Prag 1834 av den slovakiske prästen och diktaren Samuel Tomášik – bestört över att höra mer tyska än tjeckiska på gatorna diktade han den först som ”Hej, Slováci”. Melodin hämtade han från den polska ”Mazurek Dąbrowskiego”. Vid slaviska kongressen 1848 blev sången den panslaviska rörelsens inofficiella hymn. Från 1945 sjöngs den i Jugoslavien och 1988 skrevs den även in i författningen; Serbien och Montenegro behöll den till 2006.